De vanligaste bristerna vi ser ute hos företag

När vi på Svenska Hjärtan gör inventeringar av första hjälpen-utrustning hos företag hittar vi ofta samma typer av problem:

1. Föråldrat eller uttorkat innehåll

Produkter som ögonsköljmedel, hemostatiska (blodstillande) förband, sårtvätt och brännskadegel är viktiga komponenter i en välfungerande första hjälpen-utrustning. Samtidigt är det lätt att glömma att dessa produkter har ett begränsat hållbarhetsdatum och att deras effektivitet minskar när datumet passerats.

Ett ögonsköljmedel som förlorat sin sterilitet kan inte längre användas säkert, och en brännskadegel som blivit gammal kan ha förlorat sin kylande och smärtlindrande effekt. Hemostatiska förband, som är utformade för att snabbt stoppa blödning, är beroende av kemiska egenskaper som bryts ner med tiden. Sårtvättsprodukter kan i sin tur torka ut, förlora sin antiseptiska verkan eller förändras i sin sammansättning.

Att använda utgångna produkter innebär därför en risk för, inte bara att de kan vara ineffektiva, utan i vissa fall även att de kan orsaka irritation eller komplikationer. Regelbunden kontroll av datummärkning och utbyte av förbrukningsmaterial är en enkel men avgörande åtgärd för att säkerställa att första hjälpen-insatserna blir både trygga och effektiva när det väl behövs.

2. Utrustning som saknas

Det är vanligt att förbrukningsmaterial som plåster, kompresser, sårtvätt eller ögonskölj används vid mindre incidenter utan att påfyllning sker direkt efteråt. Eftersom dessa produkter ofta förvaras i gemensamma utrymmen och används spontant vid behov, finns det en risk att de tar slut utan att någon noterar det. Särskilt om det inte finns en tydlig rutin för kontroll och uppföljning.

I många fall upptäcks bristen först i samband med en ny olycka, när det plötsligt saknas nödvändig materiel för att ge snabb hjälp. Denna typ av glapp i beredskapen kan leda till fördröjd eller otillräcklig insats, ökad smärta för den skadade och i vissa fall försämrad prognos. Det understryker vikten av att ha ett systematiskt underhåll av första hjälpen-utrustningen, där kontroll och påfyllning sker regelbundet och dokumenterat.

3. Dålig placering

Förbandslådan ligger längst in i ett skåp, ögonduschen sitter på en plats där den inte nås från riskområdet, eller så vet ingen riktigt var utrustningen finns. 

4. Otydligt ansvar

Ett vanligt problem är att ansvaret för kontroll och påfyllning av första hjälpen-utrustningen är otydligt eller inte alls delegerat. När rutiner saknas och ingen person formellt har tilldelats uppgiften, finns en överhängande risk att utrustningen blir bristfällig eller otillgänglig när den behövs.

5. Personal utan kunskap

Att ha rätt första hjälpen-utrustning på plats är en viktig grund men den gör liten nytta om personalen inte vet hur den ska användas. Detta blir särskilt tydligt när det gäller mer avancerade produkter som ögonduschar, brännskadeförband eller tourniqueter eller sårpackning. I en akutsituation krävs snabb och korrekt hantering, vilket förutsätter att användaren har både kunskap och vana.