Ett hjärtstopp hos ett barn är varje förälders mardröm. Det sker sällan – men när det händer, måste varje sekund tas till vara. Att förstå varför ett hjärtstopp kan uppstå, hur barns kroppar skiljer sig från vuxnas, och vad man som vuxen kan göra för att förhindra och hantera en sådan situation kan bokstavligen vara skillnaden mellan liv och död.

I den här artikeln går vi igenom allt du som förälder, anhörig eller ansvarig vuxen bör känna till om hjärtstopp hos barn. Vi förklarar vad du ska vara uppmärksam på i vardagen, vilka riskfaktorer som finns, hur kroppen reagerar vid ett hjärtstopp och hur du med rätt kunskap och agerande kan vara barnets bästa skyddsnät.

Vi lyfter också de senaste riktlinjerna från Svenska HLR-rådet (2021), vilka förändrat hur barn-HLR ska utföras – med utgångspunkt i forskning och barnets fysiologi. Artikeln riktar sig till dig som vill vara förberedd, men också till dig som bara vill förstå mer om ditt barns hälsa och säkerhet.

För ett hjärtstopp hos ett barn påverkar inte bara hjärtat – det påverkar hela familjen. Med rätt kunskap kan du rädda liv, men också minska rädslan, bygga trygghet och förebygga det som går att förebygga.

Läs vidare – för varje hjärta räknas.

Feberkramper är ett relativt vanligt tillstånd hos små barn, särskilt mellan 6 månader och 4 års ålder. De uppstår ofta i samband med en snabb temperaturstegring – till exempel vid en infektion. Även om de ser dramatiska ut är feberkramper inte farliga i sig och inte ett tecken på hjärtstopp.

En feberkramp kommer plötsligt och kan innebära att barnet:

• Förlorar medvetandet

• Får ryckningar i armar och ben

• Blir stelt i kroppen

• Får uppspärrade ögon eller slutar reagera

En kramp varar ofta cirka 1-2 minuter men kan ibland hålla på längre. Det pågår sällan mer än 5 minuter, men kan vara mycket skrämmande att se som förälder. Till skillnad från hjärtstopp andas barnet fortfarande och har puls, även om det inte reagerar.

Vad ska man göra vid en feberkramp?

1. Bevara lugnet och håll barnet i säker position
   Skapa trygghet genom att ha nära kroppskontakt. Lägg gärna barnet i ditt knä. Se till att luftvägarna är fria

2. Öppna ett fönster och lätta på kläder
   Barnet mår bättre om kroppstemperaturen sjunker och det får frisk luft. Öppna ett fönster och ta av barnets kläder.

3. Titta på klockan
   Mät hur länge krampen varar. Det kan vara viktig information för sjukvården.

4. Ta bort föremål i närheten
   Se till att barnet inte slår sig mot något under krampen. Ta bort leksaker, möbler eller andra föremål i närheten.

5. Försök inte hålla fast barnet
   Låt krampen ha sin gång – att hålla fast kan orsaka skador.

6. Sätt inte in något i barnets mun
   Det är en gammal myt att man ska stoppa något i munnen vid kramper. Det stämmer inte och det kan i stället skada barnet att stoppa in något i munnen.

7. Larma 112 om:

   • Krampen varar längre än 5 minuter

   • Barnet inte andas normalt

   • Det är första gången barnet får en kramp

   • Du är osäker på om det är en feberkramp

Efter en feberkramp är barnet ofta trött och kan sova djupt – det är normalt. Lägg gärna barnet i stabilt sidoläge för att underlätta andning och eventuella spyor lättare åker ut. Det är ändå klokt att kontakta vården för en bedömning, särskilt om det är första gången det händer. Barnet bör också få en läkarkontakt för att utesluta andra orsaker till krampen.

Feberkramper är inte hjärtstopp

Det är viktigt att komma ihåg att feberkramper inte är samma sak som hjärtstopp. Vid ett hjärtstopp har barnet ingen andning och ingen cirkulation – ett direkt livshotande tillstånd som kräver omedelbar HLR.

Feberkramper däremot går vanligtvis över av sig själva och lämnar inga bestående men. Men som förälder kan det vara svårt att se skillnad i stunden. Tveka aldrig att ringa 112 om du är osäker.

Att ha kunskap om feberkramper gör att du kan agera tryggt – och det gör hela skillnaden när det gäller barnets upplevelse och säkerhet.

Som förälder är det omöjligt att skydda sitt barn från allt, men det finns mycket du kan göra för att upptäcka varningssignaler i tid och skapa en trygg vardag. De flesta hjärtstopp hos barn inträffar inte plötsligt utan föregås ofta av symtom – ibland subtila, ibland tydliga. Att vara uppmärksam på dessa tecken kan vara avgörande.

Vanliga tecken att reagera på

• Andningssvårigheter – om barnet andas snabbt, flämtar, får indragningar mellan revbenen eller runt näsan, eller får blåaktig färg kring läpparna.

• Slöhet eller medvetslöshet – barn som är svåra att väcka, inte reagerar normalt eller är mycket svaga ska alltid undersökas.

• Kräkningar och blekhet – särskilt om det sker plötsligt och i kombination med trötthet eller andningspåverkan.

• Plötsliga kramper – även om det inte är feber, kan kramper vara ett tecken på syrebrist i hjärnan.

• Oregelbunden hjärtrytm eller hjärtklappning – barn kan ibland uppge att “hjärtat slår konstigt”, vilket inte alltid är farligt – men om det sker ofta eller i samband med svimning bör det utredas.

Håll koll på omständigheterna

Förutom att hålla koll på ditt barns hälsotillstånd är det minst lika viktigt att vara uppmärksam på var barnet är och vad det gör. Många livshotande situationer inträffar inte för att något var fel på barnet, utan för att något hände:

• Vid vatten – Håll alltid uppsikt vid sjöar, hav, pooler och till och med vattenpölar. Små barn kan drunkna tyst och snabbt, ibland på bara några sekunder, om de får vatten över ansiktet.

• Vid måltider – Luftvägsstopp är en av de vanligaste orsakerna till hjärtstopp hos små barn. Sitt alltid med barnet när det äter och se till att det inte rör sig runt med mat i munnen.

• I trafikerade miljöer – Barn leker spontant och reagerar snabbt. I närheten av vägar kan ett ögonblicks ouppmärksamhet räcka. Lämna aldrig barnet obevakat i miljöer med biltrafik.

• I bilen – Låt aldrig barnet äta när ni kör. Det är svårt att övervaka barnet bakifrån och vid luftvägsstopp kan varje sekund vara avgörande.

Det handlar inte om att oroa sig – utan om att vara närvarande och förutse riskerna. Ditt barns säkerhet börjar i dina ögon och öron.

Känn ditt barns normalstatus

Barn är olika – vissa är stillsamma, andra är ständigt i rörelse. Det viktigaste är att känna till ditt barns vanliga beteende, andning och färg. Då märker du snabbt om något avviker. Ett trött barn behöver inte vara sjukt – men ett barn som är onormalt trött, med annorlunda andning eller färg, bör alltid bedömas.

Reagera hellre en gång för mycket

Att vara vaksam handlar inte om att leva i ständig oro – utan om att vara trygg i sin roll och våga agera när det behövs. Ingen förälder vill överreagera, men det är betydligt farligare att ignorera varningssignaler än att söka hjälp i onödan.

Tveka aldrig att kontakta 1177 eller ringa 112 om du är osäker – du är ditt barns viktigaste livvakt.

För att kunna ge effektiv hjärt-lungräddning till barn är det viktigt att förstå hur deras kroppar skiljer sig från vuxnas. Barn är inte bara "små vuxna" – deras anatomi och fysiologi fungerar på andra sätt, och det påverkar hur vi ska agera vid en nödsituation. Här nedan går vi igenom några viktiga skillnader.

1. Spädbarn (0–1 år) – små kroppar, stora behov

• Andas genom näsan
  Spädbarn upp till två månader gamla är så kallade obligata näsandare, vilket betyder att de främst andas genom näsan. Det gör att även små hinder, som slem, svullnad eller en snorig näsa, snabbt kan påverka deras syresättning och framkalla andningsdepression.

• Annorlunda huvudposition för fri luftväg
  Hos spädbarn är huvudet proportionellt mycket större än resten av kroppen. För att skapa fri luftväg ska huvudet ligga neutralt – varken bakåtböjt eller framåtböjt. Det är därför spädbarn inte ska ha kudde när de sover eller ligger ned – kudden kan tippa huvudet framåt och täppa till luftvägen.

• Snabb hjärtfrekvens
  En normal vilopuls hos ett spädbarn kan ligga mellan 100–160 slag/minut. Det betyder att en “normal” vuxen puls på 60 slag/minut är onormalt låg för ett spädbarn.

• Inkonsekvent andningsfrekvens
  Ett spädbarn andas vanligtvis med en frekvens om 40-60 andetag per minut, till skillnad från vuxna som normalt andas cirka 18-20 gånger per minut. Spädbarn andas också inkonsekvent, med en andningsfrekvens som ökar och och sjunker ofta. Även korta andningsuppehåll under några sekunder är vanliga.

2. Barn (1–18 år) – en kropp i ständig utveckling

• Andningsvägarna är fortfarande trånga
  Små barn har mindre luftvägar, vilket gör att även lindrig svullnad kan skapa problem. Det är därför viktigt att vara extra uppmärksam på tecken på andningssvårigheter, t.ex. pipande andning, indragningar eller blå läppar.

• Huvudet fortfarande relativt stort
  Även hos yngre barn är huvudet proportionellt större än hos vuxna, vilket gör att luftvägarna lätt kan hamna i ett ofördelaktigt läge vid till exempel bakåtböjning. En lätt böjning bakåt (s.k. "sniffing position") används därför för att optimera andningsvägen vid HLR.

• Stark men känslig bröstkorg
  Äldre barn har en styvare bröstkorg än spädbarn, men fortfarande känsligare än vuxnas. Därför görs bröstkompressioner med en eller två händer, beroende på barnets storlek, till ett djup av cirka 5 cm.

• Snabbare andning och puls än vuxna
  Ett barn på 2–10 år har normalt en andningsfrekvens på 20–30 andetag per minut, och en vilopuls på 70–130 slag/minut. Dessa värden sjunker gradvis i takt med att barnet växer.

3. Vuxna – stabil anatomi men ökad sjukdomsrisk

Hos vuxna är luftvägar, bröstkorg och cirkulation fullt utvecklade, vilket gör HLR mer standardiserad och mekaniskt effektiv. Samtidigt är risken för hjärtstopp ofta kopplad till hjärtsjukdom, något som sällan är orsaken hos barn.

Skillnaderna mellan åldersgrupper är avgörande för att kunna agera korrekt och livräddande. Därför lär vi i våra kurser i barn-HLR olika tekniker och handgrepp beroende på barnets ålder – allt för att öka överlevnadschanserna och minska risk för skador.

Hjärtstopp hos barn är ovanligare än hos vuxna – men det sker. Det som gör barns hjärtstopp särskilt allvarliga är att de ofta kommer som en följd av andningssvikt eller syrebrist, snarare än av en plötslig hjärtsjukdom som hos vuxna. Det betyder att det finns ett tidsfönster att agera – om vi bara upptäcker problemet i tid.

Vanliga orsaker till hjärtstopp hos barn

1. Luftvägsstopp och kvävning

En av de vanligaste orsakerna till hjärtstopp hos små barn är att de sätter något i halsen. Ett helt friskt barn kan på några sekunder tappa medvetandet och sluta andas om luftvägen täpps till. Vanliga exempel är korvbitar, godis, muttrar eller små leksaker. Därför är det avgörande att vuxna alltid finns i närheten när små barn äter eller leker med små föremål.

💡 Viktigt: Låt aldrig ditt barn äta i bilen – det är svårt att upptäcka och åtgärda ett luftvägsstopp medan bilen rör sig.

2. Drunkning

Drunkning är den vanligaste orsaken till hjärtstopp bland små barn i Sverige. Det kan ske blixtsnabbt och helt ljudlöst. Små barn har en reflex som gör att andningen kan stängas av om ansiktet plötsligt täcks med vatten – en överlevnadsinstinkt som ibland fungerar, men som också kan orsaka syrebrist.

Ett barn kan faktiskt drunkna i en vattenpöl, ett badkar eller en hink – och bara några centimeter vatten räcker. Därför måste små barn alltid övervakas nära vatten, oavsett miljö eller djup.

3. Allvarliga infektioner och sjukdomar

Infektioner som RS-virus, lunginflammation eller sepsis kan ge allvarlig påverkan på andning och cirkulation. Vid exempelvis RS-virus svullnar barnets luftvägar så att syreupptaget försämras, vilket i allvarliga fall kan leda till andningsdepression och därefter hjärtstopp. I dessa fall föregås hjärtstoppet ofta av flera timmars sjukdomsförlopp – men utan rätt kunskap är det lätt att missa allvaret.

4. Medfödda hjärtfel

En mindre andel hjärtstopp (cirka 10%) hos barn beror på medfödda hjärtfel. Dessa barn kan plötsligt drabbas av hjärtarytmi, svår syrebrist eller cirkulationssvikt. Ofta är dessa barn redan under uppföljning inom vården, men ibland är hjärtfelet oupptäckt.

💡 Ett barn som svimmar vid ansträngning, klagar på hjärtklappning eller blir blå om läpparna bör alltid undersökas av läkare.

5. Trauma och olyckor

Trafikolyckor, fallolyckor eller allvarliga slag mot bröstet kan i sällsynta fall leda till hjärtstopp. Även elolyckor eller kvävning med snören, plastpåsar eller leksaker förekommer – vilket är varför "säkra hemmet" är ett viktigt förebyggande arbete.

Att känna till orsakerna bakom hjärtstopp hos barn är första steget för att kunna förebygga dem. Men om det värsta skulle inträffa – är det kunskap i barn-HLR som kan göra skillnad.

När ett barn får hjärtstopp innebär det att hjärtat slutar pumpa blod effektivt – eller slutar slå helt. Till skillnad från vuxna, där hjärtstopp ofta orsakas av ett elektriskt fel i hjärtat (t.ex. ventrikelflimmer), är orsaken hos barn nästan alltid syrebrist. Det innebär att hjärtstoppet föregås av andningssvikt, vilket gör det särskilt viktigt att upptäcka och behandla tidiga tecken på syrebrist.

En kedjereaktion i kroppen

När syretillförseln till kroppen stryps, sker följande:

1. Andningen upphör
   Oavsett om det beror på kvävning, drunkning, sjukdom eller annan orsak, leder syrebrist till att andningen försämras – och till slut upphör. Detta innebär att inget nytt syre når lungorna.

2. Syret i blodet minskar snabbt
   Barn har högt syrebehov men små syreförråd. Redan efter några sekunder till minuter börjar syrehalten i blodet sjunka kraftigt. Hjärnan påverkas först – barnet blir medvetslöst.

3. Hjärtat stannar
   När hjärnan inte längre får syre, kan den inte längre reglera kroppens funktioner. Hjärtrytmen blir oregelbunden och saktar ner fram till att det slutligen stannar helt. Hjärtstoppet är ett faktum – kroppen får då inget blod till hjärna och andra organ.

4. Organskador och celldöd
   Utan blodcirkulation dör cellerna i kroppen snabbt. Redan efter 3–5 minuter utan syre börjar hjärnan ta skada – och efter 10 minuter är skadorna oftast permanenta.

💡 Därför är det avgörande att starta HLR så snabbt som möjligt. Inblåsningar förser kroppen med nytt syre medan bröstkompressionerna hjälper till att manuellt pumpa runt det lilla syre som finns kvar i blodet – vilket kan rädda hjärnan.

Vad händer om man påbörjar HLR?

Genom att göra HLR kan du tillfälligt ersätta hjärtats pumpförmåga med bröstkompressioner. Samtidigt tillför inblåsningarna nytt syre till lungorna. På så vis kan man förhindra att barnet dör – eller får bestående hjärnskador – medan man väntar på ambulans eller hjärtstartare. Vid Barn-HLR börjar man alltid med 5 inblåsningar. De allra flesta barn kommer vakna upp efter de fem inblåsningarna, eftersom det nya tillförda syret räckte för att sätta igång kroppen igen.

I de flesta fall behövs dock inte elchock vid hjärtstopp hos barn (hjärtstartare används främst om orsaken är hjärtarytmi), utan tidig HLR är den viktigaste faktorn för överlevnad. Vi vet sällan vilken typ av hjärtstopp barnet drabbats av, så vi använder alltid hjärtstartaren om den finns. Läs mer om HLR på barn här.

Svenska HLR-rådet publicerade 2021 uppdaterade riktlinjer för barn-HLR, i linje med det europeiska rådet för hjärt-lungräddning (ERC). Dessa nya direktiv bygger på den senaste forskningen och är anpassade för att maximera överlevnaden vid hjärtstopp hos barn. Riktlinjerna gäller för både lekmän och professionella räddare. Se vår instruktion för HLR på barn här.

Barn är inte små vuxna – anpassad HLR räddar liv

Barns anatomi, fysiologi och orsaker till hjärtstopp skiljer sig från vuxnas, vilket kräver särskilda åtgärder. De nya riktlinjerna understryker bland annat vikten av tidig syretillförsel, vilket innebär att inblåsningar kommer före bröstkompressioner – till skillnad från vuxen-HLR.

🔄 Kom ihåg! Hos barn är syrebrist den vanligaste orsaken till hjärtstopp – därför börjar vi med att blåsa in luft!

Barn-HLR för lekmän enligt 2021 års riktlinjer:

1. Kontrollera medvetande
   Tilltala barnet och skaka lätt i axlarna. Får du ingen respons – agera direkt!

2. Kontrollera andning
   Öppna luftvägarna (neutralt läge hos spädbarn, lätt bakåtböjt hos större barn) och lyssna efter andning i max 10 sekunder.

3. Larma 112 – helst via högtalarfunktion

4. Starta med 5 inblåsningar
   Dessa ska vara lugna, effektiva och göra att bröstkorgen höjer sig.

5. Fortsätt med 30 bröstkompressioner + 2 inblåsningar

   • Hos spädbarn (0–1 år): Tryck med två fingrar mitt på bröstkorgen, ca 4 cm djupt.

   • Hos barn (över 1 år): Tryck med en eller två händer, beroende på storlek, ca 5 cm djupt.

   • Takten ska vara 100–120 kompressioner per minut.

6. Använd hjärtstartare (AED) om sådan finns i närheten
   Barn-HLR får ges även om det tar några minuter att hämta en hjärtstartare – använd då barnlägen om tillgängligt.

7. Fortsätt tills barnet visar livstecken eller professionell hjälp tar över

Andra viktiga nyheter i direktiven:

• Barn under 1 år ska inte få ryggdunkar om de fortfarande är vid medvetande och hostar effektivt. Det kan störa kroppens egna försök att få upp föremålet.

• Pausfunktion och psykologiskt stöd till frivilliga livräddare har betonats i samverkan med appar som SMS-livräddare. Detta är särskilt viktigt efter traumatiska insatser, exempelvis när ett barn varit inblandat.

• HLR-utbildning rekommenderas från förskoleklass och uppåt, vilket är i linje med WHO:s initiativ "Kids Save Lives".

💡 Svenska Hjärtan AB erbjuder särskilda kurser i barn-HLR – både för privatpersoner och arbetsplatser som har ansvar för barn, exempelvis skolor och förskolor.

I många familjer är det vanligt att äldre syskon får ta ansvar för sina yngre syskon – och i många fall gör de det på ett fantastiskt sätt. Men oavsett hur duktigt och omtänksamt det äldre barnet är, kan det aldrig bära det fulla ansvaret för ett yngre syskons säkerhet. Det ansvaret är vuxenvärldens.

En farlig missuppfattning

Vi hör ofta om hur ett syskon ”brukar hämta på förskolan”, eller ”får gå till badplatsen själva”. Det är lätt att känna trygghet i rutiner – men olyckor sker snabbt, och barn saknar den mognad och krisberedskap som krävs för att agera rätt i ett akut läge. Många tragiska fall av drunkning, trafikolyckor eller kvävningsincidenter har skett när barn varit ensamma med andra barn.

💡 Ett äldre syskon kan larma 112 – men förväntas inte kunna ge livräddande hjälp.

Exempel på situationer med ökad risk:

• Gå till skolan själva: Små barn kan plötsligt springa ut i vägen – ett äldre barn kan inte alltid förutse eller hindra det.

• Vid vatten: Ett barn som får ett epileptiskt anfall, halkar eller fastnar under vatten är i livsfara. Det äldre barnet kan inte agera tillräckligt snabbt eller effektivt.

• Lämnas hemma med syskon: Små barns riskbeteenden (klättra i fönster, stoppa saker i munnen, leka med sladdar eller vatten) kräver ständig övervakning – något ett barn inte kan ansvara för.

• Äta tillsammans utan vuxen: Mat i halsen är en av de vanligaste orsakerna till kvävning hos barn under 5 år. Ett äldre barn vet inte hur man ska hantera luftvägsstopp.

Att låta barn ta hand om andra barn är alltså inte bara orättvist – det kan vara livsfarligt.

Så vad kan du som vuxen göra?

• Var närvarande: Fysisk närvaro och uppsikt är den bästa säkerheten.

• Utbilda dig i barn-HLR och luftvägsstopp.

• Utbilda äldre syskon i grunderna för hur man larmar, men förvänta dig aldrig att de ska agera ensamma.

• Planera tryggt: Sätt tydliga gränser för när och var barn får röra sig själva, och var alltid säker på att det finns en vuxen i närheten.

✅ Trygghet i vardagen bygger på förberedelse – inte på tur.

Hjärtstopp hos barn är ovanligt – men när det händer är tiden den viktigaste faktorn. Att som vuxen ha kunskap om Barn-HLR, och förstå de unika skillnaderna mellan barn och vuxna, kan vara det som räddar liv.

Som vi sett i denna artikel kan hjärtstopp hos barn ofta orsakas av kvävning, drunkning, infektion eller medfödda tillstånd. Det är därför avgörande att ha koll på barnets hälsa, omgivning och risker – särskilt i vardagliga situationer som måltider, bilresor eller lek nära vatten och trafik.

Vi har också förklarat hur barns kroppar fungerar annorlunda än vuxnas – särskilt spädbarn – och hur det påverkar hur vi öppnar luftvägar och ger HLR. De senaste riktlinjerna från 2021 understryker vikten av att snabbt tillföra syre till barn som drabbas av hjärtstopp, vilket gör inblåsningar till det första steget i livräddning.

Att förvänta sig att barn ska ta ansvar för varandra är inte bara orimligt – det är farligt. Som vuxna måste vi förstå att det yttersta ansvaret för barns säkerhet alltid ligger hos oss.

Vi har också lyft fram ett vanligt men ofta missförstått tillstånd: feberkramper. Det kan se dramatiskt ut – men är i de flesta fall helt ofarligt. Att veta skillnaden mellan detta och ett hjärtstopp är avgörande för att du ska kunna agera rätt.

Dina viktigaste takeaways:

✅ Lär dig Barn-HLR – gärna genom en certifierad kurs hos Svenska Hjärtan
✅ Lämna aldrig barn utan uppsikt, särskilt i riskfyllda miljöer
✅ Låt inte barn ansvara för andra barn
✅ Lär dig känna igen feberkramper och vet vad du ska göra
✅ Håll dig uppdaterad med senaste riktlinjer från HLR-rådet

💡 Ett barns liv kan avgöras på sekunder – men du kan vara skillnaden mellan liv och död.

Svenska Hjärtan AB erbjuder kurser i Barn-HLR för föräldrar, skolpersonal, förskolor och alla som ansvarar för barn. Boka en utbildning redan idag – för barnens trygghet, och din egen.